onsdag 30 juli 2014
O-Ringen för barn och nybörjare ...
söndag 27 juli 2014
Höjdardagar ...
fredag 25 juli 2014
Sista etappen ...
torsdag 24 juli 2014
Lång dags väntan efter glass ...
Återhämtning ..
onsdag 23 juli 2014
Knatteknat ...
måndag 21 juli 2014
Undring och fundring ...
Långgångdagars ...
Dag i O-Ringen ...
Första etappen avklarad med stekhet sol och tuff terräng. Som vanligt långt till det mesta och utfarten från parkeringen under sen eftermiddagstimma tog mycket tid.
Terrängen var kuperad och krävande, många suckade över tunglöpta och svåra banor. Nybörjarklasserna och de yngsta ungdomsbanorna var utmanande i överkant.
Efter tävlingen skönt bad i Åhus bara ett hundratal meter från femdagarsbostaden. Perfekt för barn med härlig sandstrand, långgrunt och nära till glasskiosken.
Fascinerande att barnbarn med kusiner orkar med. Dagen var lång med mycket innehåll; inskolnings- och U-klasser, heja på föräldrar och kompisar vid målupploppet, bad, glöm inte att dricka, lek, spel, smörja in solkräm, badringssurf på vågor, inte gå in med sandiga foppatofflor, äta upp all potatis och sagoläsning.
Första dagen är avklarad men orken räckte inte till för att följa elitens framfart på sprintbanor i Kristianstad. Tråkigt att inte Sportspegeln i TV gav O-Ringen någon som helst uppmärksamhet.
torsdag 17 juli 2014
Femdagars på gång ...
På söndag går första etappen av O-Ringen. I år är det 50:e gången tävlingen arrangeras. Den egna premiären skedde i regniga Borås 1968. Sedan dess har det blivit ytterligare ett trettiotal.
O-Ringen är stort, häftigt och kul på många sätt. Men också långlånga gångvägar, oändliga köer och timmar av väntan vilket gör att det inte är en favorittävling. Utbudet av andra flerdagarstävlingar runt om i Europa har varit mer lockande genom åren.
Men i år ska barnbarnen debutera i inskolnings- och U-klass som kräver någon som "skuggar". Därför blir det kortklass för egen del. Inte för att banorna är kortare utan möjligheten till "fri starttid". Då kan man i lugn och ro skugga barnbarn utan tidspress och genomföra den egna banan antingen före eller efter.
Det är bara så bra med den valfria starttiden som vi i framtiden sannolikt kommer att möta även på vanliga tävlingar. Då kan "early birds" välja tidig start och alla älskare av sovmorgnar behöver inte jäkta iväg. Dessutom kan starten anpassas så att barn kan bli passade och skuggade.
söndag 13 juli 2014
VM är överstökat ...
lördag 12 juli 2014
Guldavslutning ...
torsdag 10 juli 2014
Ett anonymt VM.,.
Banor i VM-terräng ...
onsdag 9 juli 2014
Medalj men inget guld ...
måndag 7 juli 2014
Ingen VM-medalj ...
söndag 6 juli 2014
Inget guld ...
onsdag 2 juli 2014
Nu ska VM följas på plats ...
tisdag 1 juli 2014
Halvårsbokslut ...
”Jag trodde det var ett lokalt fenomen i en enskild förening men så var det inte. Attityden var likartad inom flera klubbar; inriktningen att ägna allt mer tid, allt mer kraft och att styra allt fler resurser till förvaltning och drift av klubbanläggningar. Detta samtidigt som begränsningar och besparingar införs vad gäller kärnaktiviteten; att idrotta.
Varje klubb med självaktning vill gärna ha en egen anläggning, en klubbstuga. Under stor entusiasm spikar man och hamrar man på det som ska bli en stolthet och mötesplats. Men, men och nu är jag riktigt elak; visionen om att en klubbanläggning leder till sprudlande aktiviteter och intensifierat idrottande är oftast en illusion, eller ännu värre, en hallucination.
När initialentusiasmen väl har lagt sig och vardagen inträder handlar samtalen runt styrelseborden allt mer om vindskivor som ska målas, lampor som ska sättas upp och utrymmen som ska värmas vintertid. Motionerna till årsmöten fokuserar huvudsakligen på tillbyggnad eller ombyggnad.
Det blir allt tystare och allt mera sällan som diskussionerna flödar kring rekrytering av tränare och ungdomsledare, uppmuntran av ledare, nya arrangemang eller rekryteringssatsningar. Den ekonomiska resultatrapporten fylls med fler och fler rubriker som kan hänföras till fastighetsförvaltning, drift och underhåll. Sakta men säkert blir det sekundära det primära och bisak blir huvudsak. Stödfunktion blir huvudfunktion. Medel blir mål. "
Sedan ett halvår tillbaka finns jag mitt i smeten. Antog utmaningen att ingå i VSK:s Stug-, bygg- och spårkommitté. Vän av ordning undrar naturligtvis hur detta går ihop med resonemanget i SKOGSSPORT-artikeln. Ingen förändring! Grundinställningen är fortfarande densamma. Klubbstugan är sekundär och underordnad den levande idrotten. Den är och ska alltid vara en bisak. Vid prioriteringar av tid, kraft och resurser ska det idrottsliga komma i första hand, i alla lägen!
Det innebär inte att skötsel, tillsyn och förvaltning ska sättas på undantag. Anläggningen är en viktig resurs; ett medel för att kunna realisera det idrottsliga målet. Så vid sidan av en massa andra engagemang har det gångna halvåret nu också inneburit klubbstugejobb.
Mycket har gjorts och många saker har fixats till. Jag tänker på Lars Wasséns stora engagemang med huvudansvar för pelletspannan, gräsklippning och förrådsutrymmen. Leif Mobergs och Arne Nymans arbete med spåren. Erlings ansvar för uthyrning och målningsarbeten. Lars Sandgren och Robert Enbom engagemang i "pannrummet". Och Per-Arne Johansson som alltid finns till hands och fixar det mesta vare sig det handlar om städning av förrådsutrymmen, fixande av läckande toaletter eller målningsarbeten. Under de senaste veckorna har också fem sommarlovslediga fixat och grejat både i och runt Skidstugan under Rickard Börjessons ledning.
Attityden bland alla inblandade är så härligt positiv: det handlar inte om att luta sig tillbaka, korsa armarna, sucka eller stöna utan istället "det fixar vi" och "inga problem"!