Gott nytt år!

Betong och asfalt ...

Houston är ingen vacker stad. Låghusbebyggelsen sträcker sig långt åt alla från stadskärnan; downtown. Men där finns skyskraporna och de senast uppförda med välputsade glasfasader. Märkliga byggnader dit varje dag många tusen pendlar många mil för att jobba framför sina datorer och sedan hem igen, varje dag. Under helgerna är det öde. Butiker, shoppingcentra, biografer osv är utspridda i gigantiska "mall" runt om i staden.

Nätverket av vägar eller rättare sagt mångfiliga motorvägar fascinerar. Inte minst vid strategiska korsningar och knutpunkter där viadukter och passager korsar varandra i märkliga mönster. 

En och annan park eller och bushiga grönområden finns här och där. Men det är svårt att hitta en skön skogsstig för joggingturen. Det finns en orienteringsklubb men aktiviteterna är inte särskilt många under året och medlemmarna få. Som orienterare är det ingen höjdare att vara här.

Kort jul ...

Julen är kort här i Houston. Julafton är en vanlig arbetsdag. Juldagen är den stora JULDAGEN. Annandan är som en vanlig dag. Lite ovant för oss men förmiddagen ägnades åt skridskoåkning inomhus, sedan jogging och frampå kvällen bubbelbad utomhus.

NASA imponerar ...

Rymdfärderna är makalösa projekt. Så många tusentals människor som står bakom dessa resor. I media hamnar oftast bara austronauterna. Kostnaderna är naturligtvis enorma. Men all rymdforskning spiller också över på andra verksamheter, många blir vinnare.

Det är många från olika länder som är inblandade. Så viktigt det är att människor med olika insikter och kulturer kommer samman, delar varandras kunskaper och samverkar. Här är USA en föregångare.

Inom NASA odlas och kommuniceras också en innovativ och utvecklande kultur. Slagorden är många. Utmaningarna anslås. Visionerna är tydliga. Inget verkar omöjligt. Ett av de mera klassiska citaten är:

Merry Christmas ...

Overhere är inte julafton så stort utan det är juldagen som gäller. Men vi håller på svenska traditioner. Idag blir det julfirande hemma hos Martin och Anni.

Direkt ur flaskan ...

Ibland sägs det att lilla Sverige är en kopia av USA. Så är det kanske men visst finns det skillnader både i stort som smått. En liten sak; middag på restaurang ... rejäla portioner och gott ... öl till maten men inga glas, man halsar helt enkelt ... men om man föredrog mineralvatten på flaska då är det glas som gäller ... .???

Overthere ...

Annorlunda jul i år hos Martin med familj i Houston Texas.  Stor, stor stad som är platt, platt, platt med många, många bilar. Men människorna syns inte, alla verkar vara inomhus och naturligtvis i sina bilar.

Orienteringsskogarna är få. En och annan park men där är det ofta riktigt bushigt. Skogssporten har det svårt här!

Istället fick det bli alligatorjakt i ett träsk där fågel-och djurlivet är rikt. Vi hade tur denna dag. En riktigt stor och hungrig rackare hade precis tagit en "swamp rat". Fasinerande!

Var i Houston för 20-talet år sedan. Stor förändring sedan dess och staden växer mer och mer. Många nya bostadsområden med villor är på gång.

Nu räcker det ...

Snart är det 2015 och ett nytt verksamhetsår i alla föreningar med årsmöte, val av kommittéer osv. I början på veckan meddelade jag VSK:s valberedning att jag avsäger mig alla mina uppdrag i kartkommittén, Stug-Bygg-Spår-kommittén samt OL- gruppen.

Det är inget dramatiskt med detta. Nästa år fyller jag 65. I alla år när jag mött idrottsledare, chefer, föreläst, haft utbildningar osv har jag uttryckt:

"Jag tycker inte att pensionärer ska vara med och styra och ställa utan överlåta ledning och ansvar till yngre generationer". 

Om några månader är jag själv där och jag vill leva som jag lär och följa grundantaganden som jag så starkt tror på.

Jag har många intressen och som pensionär vill jag nu fokusera och pröva på en del nya saker. Naturligtvis hoppas jag kunna springa många OL-tävlingar även nästa år, stötta de som vill ha hjälp med sin elitsatsning, fortsätta att vara mentor för de som är mitt inne i en krävande yrkeskarriär och naturligtvis finnas till hands när exempelvis barnbarn brinner för att idrotta och tävla.

Jullöp ...

Under helgen arrangerade Trollhättans SK sitt sedvanliga Jullöp i terrängen runt Slätthultsgården. Ett kul upplägg med lagom svåra kontroller.

Efter loppet väntade sedvanlig julgröt med alla tillbehör. Priser utdelades till snabblöparna och alla (nu var det inte så många)  uppskattade verkligen både arrangemanget och gröten.

En vanlig gråtrist decembertisdag ...

En gråtrist tisdagsförmiddag för en pensionär inleds med att skriva verksamhetsberättelser för VSK. Under året har det gjorts en hel del och orienteringsverksamheten är verkligen livlig och omfattande på många sätt. 2014 blev jag också engagerad i Skidstugekommittén med allt vad det innebär. Konstaterar att det åtgår en hel del tid och mycket pengar avsätts för drift, underhåll och inköp av olika slag.

Under året har det blivit många besök för olika ärenden och fixande i Skidstugan. Kan dock konstatera att anläggningen utnyttjas väldigt lite. Oftast är det tomt och nedsläckt. Det enda som lyser är lampan i klubbtränare Rickards arbetsrum. 

Eftermiddagen tillbringades på Restad Gård. Språkundervisning för syriska och palestinska flyktingar. Kul, intensivt och "eleverna" vill så gärna lära. Det handlar inte enbart om att grotta ner sig i det svenska språket utan också om att lära sig mer om Sverige, våra traditioner och vår livsstil. 

Hem igen för att fixa pannlampor inför tisdagsträningen. Två syrier ska vara med. En omväxlande bana erbjöds med bland annat ett kontrollplockningsavsnitt. Det var riktigt svårt. Men den största upplevelsen denna kväll var det "kallbad" som erbjöds vid passagen av en sankmark. För första gången fick herrarna från mellanöstern känna på riktigt kallt mossvatten.

- I can't move! var kommentaren. Som ärrad veteran och med ett för dagen tufft överjag var det bara att mana på ; keep on moving!

Ytterligare en vattensjuk sankmark låg framför oss. Stopp och "What shall we do?"

Den självklara kommentaren denna kväll blev; "man or mouse, it's your choice!"
Manaff och Adan valde "man" utan att blinka!

Premiär för reflexrundan ...

Klubbtränare Rickards reflexrunda premiärlöptes under torsdagskvällen. En slinga i obanad och omväxlande terräng med olika längdalternativ. En perfekt träningsmöjlighet om man som omväxling till väg- och stiglöpning vill löpa på hällmarker, i sugande sankmarker och med hopp över vindfällen.

Ett 25-tal löpare var på plats och bland annat syrier som regelbundet deltar i våra aktiviteter. Tränings- och orienteringsutrustning kostar pengar. SM-sport i Göteborg har på ett frikostigt sätt ställt utrustning till förfogande för orienteringsintresserade flyktingar på Restid Gård. Det gäller kläder, mössor, handskar och inte minst skor och pannlampor. Det är välkommet och uppskattat och möjliggör deltagande på exempelvis reflexrundor, nattcuper och andra aktiviteter. Tack SM-sport!

Natträning ...

Tisdagens träning utgick från Onsjö golfklubb. Natten var mörk, graderna få men det var härligt löpväder.

Ett 15-löpare mötte upp, bland annat debuterade Manaff och Abdul från Syrien.

Måndagkväll är innebandykväll ...

Många mötte upp vid Restad Gård för inledande jogging utomhus och sedan benhårda innebandymatcher. Några syrier var också med och testade att spela för första gången. Det gick bra och upplevdes som riktigt roligt.

Bejublat artisteri på årsfesten ...

Eldar utanför skidstugan hälsade årsfestarna välkomna.

Efter välkomstdrinken och varmrätt väntade Jespers kluriga musikquiz.

Till kaffet bjöd klubbtränare Rikard på ett bejublat framträdande. Med en egenkomponerad låt och gitarrkomp sammanfattades VSK-året.

Elitcoachen Jonas delade ut tre priser till välförtjänta löpare:

Årets elitlöpare: Line Cederberg

Årets stafettlöpare: Johan Hellman

Årets leverans: Rikard Börjesson (tre DM-guld)

Så var det över ...

En månad går snabbt. Det var tredje gången Sydamerika besöktes och det var fyra nya länder den här gången; Peru, Argentina, Uruguay och Brasilien.

Upplevelserna var många. Tempot oftast högt och intensivt. Trevligt och kul umgänge med mysiga reskompisar. 

Inledningen med vandring på Inkaleden och Machhu Picchu var en riktig höjdare likaså avslutningsveckan i Rio de Janiero. Vi ångrar inte en sekund att vi valde bort Iguassufallen och Manaus. Nu kunde vi verkligen "göra" Rio. Förmiddagarna ägnades åt sightseeing, eftermiddagarna tillbringades under parasollen på Copacabana och kvällarna på någon restaurang förutom kvällsfotboll på anrika Maracana. Rio kan verkligen rekommenderas för semesterresan. 

Veteran-VM i orientering var anledningen till att det blev en tredje resa till Sydamerika. Tävlingarna var helt OK med ett stort plus för sprintfinalen. Annars är veteran-VM en lång historia med kvaltävlingar, provlöpningar, vilodagar och onödigt långt utdragna startfält.

Hemåt nästa ...

Sista dagen i Rio tillbringades på Copacabana. Solen flödade och tillvaron under parasollen var skön. Vid lunchtid började saker hända; massor av människor, regnbågsflaggor och skränande högtalare. Det var en brasiliansk variant av Pridefestivalen.

Imorgon drar vi hemåt!

På plats i Maracana ...

Äntligen ett besök på arenornas arena; Maracana. Denna omtalade och mytomspunna fotbollsplan renoverades inför fotbolls-VM 2014 och är nu en toppmodern anläggning.

Vi kollade in derbyt mellan två Riolag; Fluminense och Botofago. Matchen var ingen höjdare. Två försvarsstarka lag spelade disciplinerat och målchanserna var inte många. Inte en tillstymmelse till "sambafotboll". Till slut fick i alla fall favoriterna Fluminense ett välförtjänt mål.

Var spelet på planen halvtrist så var vistelsen på läktaren en annan. Fullt drag hela matchen; hejarop, buanden, kommentarer, synpunkter, ryggdunkningar, besvikelse ja allt. Publiken levde verkligen med och volymen var hög hela matchen. 2 x 45 minuter gick snabbt och nu är man ytterligare en upplevelse rikare!

Rios bakdelar ...

En av turistguiderna hävdade att man kan sy upp 20 bikinitrosor av en ordinär herrslips. Detta måste naturligtvis kollas upp och efter lite "research" kan konstateras att guiden hade helt rätt oavsett om det handlade om sandskulpturer eller verkligheten.

Centrumbesök ...

Man upplever verkligen städer när man bara går omkring och åker "kommunalt". Idag har det åkts tunnelbana och traskats runt i Rios äldsta och centrala delar. Nya upplevelser och vyer för varje kvarter. Besöket på moderna muséet var riktigt intressant.

Imorgon blir det fotbollsmatch på Maracana. Det blir derbyt Fluminense - Botafogo. Maracanã var en gång i tiden världens största fotbollsstadion. Arenan heter officiellt Estádio Jornalista Mário Filho, men Maracanã (efter området i Rio där stadion ligger) är namnet i folkmun. 

OS i Rio ...

Om knappt två år, 5-21 augusti 2016, avgörs de olympiska sommarspelen i Rio de Janiero. Idag märker man inte att detta enormt stora arrangemang är på gång. Man kan ana det då det byggs här och var bland annat utökas tunnelbanan.

Alla tävlingar ska avgöras i de centrala delarna.

Kulturafton ...

Vi fick tips om att ta oss till bohemkvarteren Lapa i Rio. Tunnelbana dit och en vandring genom några mörka kvarter. Där blev det middag (himla mycket på tallriken) på en kvarterskrog med häftig musik.

Faveladag ...

Idag har det harit kåkstädernas eller favelornas dag. De finns på Rios branta sluttningar och "standarden" varierar från total misär till fattigdom. I Rio de Janeiro startade regeringen 2000 programmet "Favela Bairro" för att förse dessa områden med elektricitet, vatten och vägar.

Vi besökte två favelor med en sakkunnig guide. Dels Rios största, Rocinha, där det bor över 100 000 människor samt en mindre med många trånga passager och gränder. Det var en rejäl kontrast till det Rio vi hittills har mött.

Favelorna är "städer i staden"; de är i sin organisation i stor utsträckning oberoende av den officiella stadsförvaltningen och kontrolleras ofta av knarkgäng. Därför är levnadsförhållandena mycket olika. 

En annan topp ...

Vad är Rio mest känt för? Är det badstranden Cocapabana? Är det att staden står som OS-värd 2016? Är det fotbollens högborg Maracana? Är det favelorna längs bergssluttningarna? Är det kristisstatyn som står på en av bergstopparna närmare 800 meter över havet?

Igår besöktes i alla fall Kristusstatyn. En symbol som inte bara har en religiös koppling utan också markerar "Välkommen"!

Utsikten är magnifik åt alla väderstreck och Sockertoppen finns där som en av många berg i staden.

På Sockertopp ...

Idag har Sockertoppen intagits med hjälp av två linbanor. En magnifik utsikt över Copacabana vars sandstrand och vågor vi testade under eftermiddagen. Fördomen om att det inte var OK kom helt på skam. Det var fräscht, rent och inbjudande. Naturligtvis drällde det av försäljare men vad gör det när solen skiner och graderna är många både i luften och vattnet.

Mitt i Rio ...

Så har vi då intagit Copacabana, denna mytomspunna och fyra kilometer långa badstrand i Rio. Folklivet är rikt speciellt på söndagar då gatan längs stranden är avstängd för biltrafik.

Kommande vecka ska stan "göras" och redan imorgon planeras bestigning av Sockertoppen och sjävfallet måste ett joggingpass hinnas med.

VM är över ...

Den avslutande långdistansfinalen avgjordes i stekhet sol och graderna närmade sig 30. Terrängen var kuperad och svårlöpt pga av mycket skogsavverkning. Kartan var medioker men banläggarna hade fixat till justa banor.

VM-veckan är över. En vecka som slukar mycket tid med alla transporter, "model event" och kvaltävlingar förutom finalerna. Man kan fundera över varför man måste ha två kvaltävlingar för att gallra fram startheatet på långdistansen. Högsta betyget för veckan går till sprintfinalen som avgjordes på en bra karta i varierande terräng och på utmanande banor - det var riktigt kul!

Nu drar alla gamlingar vidare till olika delar av sydamerika. Det finns mycket att se. Vi är ett gäng som väljer att hedra Rio de Janiero med vår närvaro under en veckas tid innan hemfärden.

Nya upplevelser ...

Att resa ger oftast nya upplevelser och erfarenheter. Veteran-VM avgörs i södra Brasilien i delstaten Rio Grande do Sul. Småstäderna Gramado och Canela fungerar som C-ort. Två mycket speciella platser som är riktiga turistmagneter. Det som lockar är julfirande i exklusiva hotell, många restauranger men framförallt julprägeln. Aldrig tidigare har jag sett så mycket julprydnader på gator och torg eller i köpcentra och butiker. Överallt tomtar, julkrubbor, dekorativa julgranar osv. Enligt uppgift lär det dyka upp närmare 1,5 miljoner brasilianare här under november, december och januari.

Ett annat inslag är alla som sippar på Chimarrao eller Mate. En varm dryck gjord på örter med en smak som grönt te. Den serveras i en speciell behållare med sugrör i silver. Nu är detta inte unikt bara i Gramado utan över hela sydamerika.

Ingen åldersbegränsning ...

Veteran-VM rullar på. Efter sprintdstansen är det två kvaltävlingar till långdistansfinalen. Deltagarna är många från ett 40-tal länder. Stilarna varierar. En del går, andra springer fort, några släpar sig fram, många kämpar för fullt, åter andra tar det med ro även om "gammkompisarna" hetsar vid målupploppet.

Den äldsta klassen är H 95 med en deltagare; Rune Haraldsson från Norrköping. Under åren som förbundskapten mötte jag ofta Rune som tidningsskribent. Vid alla mästerskapstävlingar fanns han på plats intresserad, nyfiken och alert. Gillade honom framförallt för att han var en så hängiven orienterare. 

Han imponerar fortfarande och är lika klar i skallen och kommer ihåg alla deltaljer från olika tävlingar genom åren. Varje dag i Brasilien kämpar han sig igenom banorna. Det tar lite tid men synpunkterna finns där både vad gäller banläggningen och terrängvalet. Man är så imponerad och samtidigt ges signalen; orienteringen har ingen åldersbegränsning!

Det egna VM-deltagandet sker nu från åskådarplats. En kraftig förkylning; är det Machuu Picchus "hämnd" eller bara resultatet av för mycket luftkonditionering? Visst hade det varit möjligt att lufsa runt banorna men det är liksom inte på riktigt då. Nu återstår finaltävlingen på långdistans och sedan väntar  Rio de Janiero.

Kontraster ...

Kvalet till sprinttävlingen avgjordes i en lättlöpt och snabblöpt stadspark utan några större utmaningar mer än att försöka springa fort. Finalterrängen var helt annorlunda två timmars bussresa nordväst om Porto Alegre.

Märkligt med dessa skillnader mellan kval- och finalterräng. Ungefär på samma sätt som om man i simning kvalade med att simma rygg medan man i finalen simmade fjäril. I alla fall var finalterrängen kul, utmanande och omväxlande. Det gällde verkligen att ha koll på läget.

Utsikten från målområdet var magnifikt med djungel och vattenfall!

Julen i antågande ...

Till Canela åker många brasilianare för att fira jul. Det syns redan i gatubilden och i de många hotellens foajéer. Men det känns inte så "juligt" när det är 22-25 grader varmt.

Kval till final ...

Vädergudarna var på riktigt dåligt humör när kvaltävlingen till sprintfinalen avgjordes i en långsmal park i Porto Alegre. För att krångla till det hela hade banläggarna lagt in en massa konstgjorda staket för att skapa fler vägvalsalternativ. 

Som alltid på sprintkartor blir det diskussioner om redovisning av olika föremål och vad som är tillåtet att passera eller inte. Denna gång ett ljusgrönt område som enligt kartan skulle kunna passeras men som i verkligheten var avspärrad med heldragen snitsel utan att detta var markerat på kartan.

Efter tävlingen en tvåtimmarsresa med buss till Candela där sprintfinalen avgörs och även långdistansen.

Det blev pizzamiddag som avslutades med efterrättspizza; glass på chokladbädd.

Dagen till ära bjöd Östen Brunnelöv på skumpa eftersom Hammarby tagit steget upp i fotbollsallsvenskan.

Imorgon blir det sprintfinaler!

Från Instagram ...

Det växlar snabbt ...

Skyfall och åskväder gick snabbt över i strålande solsken och blå himmel i Uruguay. Ingen inställd tävling idag. En sprintdistans genomfördes i Colonia del Sacramento. Snabblöpt och relativt enkelt.

Efter tävlingen rundtur och mera kunskap om Uruguay som verkar vara ett välmående litet land med en helt annan anda och kultur än Argentina och storstaden Buenos Aires.

Nu drar vi vidare genom Sydamerika. Det bär norrut till Porto Alegre i Brasilien och där väntar veteran-VM.