Vilodag på O-Ringen som både gillas och ogillas. Själv tycker jag att det är bra speciellt om tävlingen avgörs på en plats eller landskap där man vanligtvis inte brukar vara. Då hinner man med att kolla in sevärdheter och annat intressant. Tyvärr blir det ont om tid på en tävlingsetapp. Allt är så utdraget med lång väntan, långa vandringar och köer. Har för skojs skull aktiverat gps-klockan för att notera hur långt man förflyttar sig till fots en tävlingsdag. I måndags blev det 16,7 km inklusive vägen till start och själva loppet (inklusive bommar). I tisdags blev noteringen 17,6.
(Simone Niggli precis efter målgång på torget i Borås. Notera att hon har tumkompassen på högerhanden)
Elitklasserna vilade inte denna dag utan genomför ett sprintrace i Borås centrum. Dock är är det tunnsått med topplöpare detta år. Världseliten laddar upp inför VM-veckan i Skottland, som börjar första veckan i augusti, och väljer att slipa på formen någon annanstans.
Nu betyder detta inte så mycket för tävlingen. På arenan verkar det inte som om så många överhuvudtaget har koll på eliten. Man har fullt upp med det egna eller övriga familjemedlemmars tävlande. Elitklasserna avgörs ofta sent under dagen då det stora flertalet redan har lämnat eller är på väg från tävlingsplatsen. Kanske borde man starta elitklasserna tidigt med sista målgång runt 11-12 då flest människor är på plats.
Utifrån ett lokalt perspektiv, Trestadsområdet, är det ont om elitlöpare. Trist och samtidigt märkligt eftersom förutsättningarna är så goda. Tillgången på varierad terräng, bra kartor etc är hur god som helst. Frågan är om någon klubb i framtiden vill profilera sig som en tydlig elitförening och göra de satsningar och prioriteringar som krävs. Det är viktigt för orienteringssporten i området. Erfarenhetsmässigt drar framgångsrik elitverksamhet med sig "bredd" och fler utövare. En ny klubbkonstellation med uttalad tävlingsinriktning och en medlemsattityd som inte är belastad med så-har-vi-alltid-gjort är kanske nyckeln?!?
