O-ringen närmar sig, bara fem dagar kvar till första etappen. En viss ambivalens har funnits med tanke på att årets upplaga avgörs i Borås. Inte för att terrängen avskräcker. Inte för att arrangemangen skulle vara dåliga. Boråsklubbarna brukar alltid fixa till bra tävlingar.
Nej, tveksamheten är orsakad av tillvaron för flera decennier sedan, i slutet på 1960-talet. Den obligatoriska militärtjänstgöringen eller "lumpen" genomleds på I 15 i Borås. Oändliga och olidliga månader som bara innehöll meningslöshet och tristess. Befäl som skrek, gapade och gormade oavsett vad dom kallade sig typ löjtnant, major, fanjunkare eller överste.
Som tur är har militärerna försvunnit från Borås. För flera år sedan avvecklades regementet. Men man glömde en sak, att jämna byggnaderna med marken. Nu står de kvar där som ett minnesmärke, ja över vad då?
En annan sak som tynger Borås är vädret eller rättare sagt upplevelsen av att det alltid regnar där. Under lumpartiden var det ständigt "regnrock på". Det var vått, det strilade, det regnade och någon beväring hade på en av toaletterna klottrat "det finns en plats på jorden där solen aldrig ler, den platsen heter Borås och dit vill jag aldrig mer".
Borås har därför haft svårt att få en plats i mitt hjärta även om man de senaste åren försökt att ändra sin image. Satsningar inom exempelvis kultursektorn imponerar.
Nu blir det trots allt en femdagarsvecka där. Förutsättningarna är goda. Militärerna har som sagt försvunnit och vädret kan man ju bara anpassa sig till. Ortens orienteringsklubbar har vad jag uppfattat försökt att göra allt för att det ska bli en upplevelserik vecka!
