Påsklopp ...

Påskhelgen bjöd på massor av orientering och massor av solsken. Det var bara så skönt att dröja sig kvar på arenorna efter att ha upplevt suveräna arrangemang vid Öjetrampen, Bohuslunken och Vikingaträffen. Förutsättningarna varierade; flackt, öppet och lättlöpt i Trökörna ... kuperat, tungt och svårt i Uddevalla och Trollhättan. Det är just variationen som gör orientering så himla kul. Många VSK:are på plats både på påskafton och annandagen, närmare 80 startande båda dagarna.

Orientering är emellanåt noggrannhetens sport. I vissa terrängtyper krävs det bara att man är så noga med att läsa kontrollbeskrivningen och navigera rätt mellan småhöjder, branter, stenar, grönområden och dålig sikt.
Nedan ett exempel från Bohuslunken där gps-klockan redovisar löpvägen med ett blått spår. För att få en uppfattning om avståndet så är det 75 meter från ringkanten till den motsatta sidan.

Mot kontrollen söderifrån ... låg fart för att kunna kolla in alla föremål ... fram till den lilla punkthöjden ... ingen skärm och inga andra löpare heller ... panik; var är jag, lugn, stå still ... aha, kanske vid branten och stenblocken i norra ringkanten ... ok, tillbaka och upp någon kurva, nej nu går det utför ... måste ha varit rätt för någon minut sedan ... tillbaka igen och där, djupt nedtryckt vid brantfoten stack SI-enheten upp, skärmen syntes knappt.