Det har blivit ett antal "Tre Skåningar och en dansk" genom åren. Konceptet har varit detsamma. Inledning med en kvällsetapp i Helsingborg på en fredag. Fortsättning med förmiddagsetapp på andra sidan sundet i Helsingör. Några timmars vila innan tredje loppet inom ett dygn och då återigen på svensk mark. Avslutning på söndag förmiddag. Fyra tävlingar av sprintkaraktär men danmarksetappen påminner oftast mer om medeldistans i skogsterräng. Tävlingarna räknas ihop och efter intensivt ett och ett halvt dygn koras segrarna i respektive klass.
Tidigare år har många VSK:are deltagit men till årets upplaga deltog endast sju löpare. Liam Hogedal debuterade i H 10-klassen och fick till slut en bronsmedalj runt halsen.
Åres tävlingar höll hög kvalitet även om terrängvalet sydost om Sofiero inte var en höjdare; bushigt, pinnigt, risigt och svårforcerat. Ett klart plus var fredagskvällens fria starttider. Belackare hävdade att de flesta skulle välja sena starttider men det blev precis tvärtom. Allt fungerade smidigt och till kommande år bör övriga etapper också ha detta upplägg. Sannolikt kommer vi i framtiden ha allt fler tävlingsarrangemang med fria starttider.
Ett annat plus är att arrangörerna valt att inte ha jaktstart på slutetappen.
