Dag tre i Lipicas flerdagarstävling var en kontrast till de två inledande etapperna. Inga stenar eller stenblock, inga djupa gropar men istället massor av raviner, sänkor och bäckfåror i den branta, branta bergssluttningen. Svårt, svårt och lätt, lätt att hamna för långt ner eller upp.
Terrängen var bushig med många björnbärssnår som lämnade sina "visitkort" på bara armar och kala hjässor.
Men efter en hård förmiddag väntade fika och avkoppling i strålande sol i staden Piran. Det är ganska skönt att vara orienterare i Slovenien!
