Det finns anledning att spinna vidare på och reflektera kring konstateranden och påståenden som görs i olika sammanhang; runt fikabordet, i omklädningsrummen, i eftersnacket och inifrån bastuvärmen. Kategoriska uttalanden som jag ... kanske du ... eller som vi gör som slutkläm på ett tyckande kring något; "VSK borde ...", "Dom skulle ...", "Nån bör ta tag i ..." osv. Detta sägs många gånger med en kritisk underton och som en anklagelse.
Men vem är nån? Vem är VSK? Vem borde? Är det styrelsen eller Conny i Skidstugan eller ordföranden eller hedersmedlemmarna eller ... vem?
Det är lätt att göra tankekullerbyttor och likställa tillvaron i en ideell idrottsförening med affärsverksamhet eller samhällelig service där man kan ställa krav och där det står handläggare och tjänstemän till buds.
Men ... verksamheten i VSK leds, drivs och genomförs på frivillig basis. Människor ställer upp, lägger ner tid, jobbar på och tar på sig uppdrag på sin fritid utan några som helst krav på ersättning. Man gör det för att man tycker det är kul. Ibland orkar man, ibland missar man saker och ibland har man inte lust. Ingen kan egentligen kräva att någon annan ska göra eller borde göra.
Tolka nu inte detta som att man ska hålla tyst eller låta bli att komma med idéer och uppslag. Tvärtom så ska utveckling och nytänkande uppmuntras och stimuleras. Den stora utmaningen ... för mig ... och dig ... och alla andra medlemmar blir att välja ett annat språkbruk; "det ska jag ta tag i"... "det är en fråga jag ska driva" ... "detta ska jag ta upp med styrelsen" ... "det här ska jag kolla upp" ... "det här ska jag göra" ... osv.
Att gå från prat och ord till agerande och handling är jobbigt; saker tar tid, suger kraft och kräver energi. Det är betydligt enklare men också bedrägligt att säga "någon borde" eller välja nånannanism-spåret vilket så målande beskrivs i nedanstående rader. Det handlar om de fyra personerna Alla, Någon, Vem-som-helst och Ingen.
Ett arbete skulle utföras och Alla trodde att Någon skulle göra det. Vem-som-helst hade kunnat göra det, men Ingen gjorde det. Någon blev arg därför att det var Allas uppgift. Alla trodde att Vem-som-helst kunde göra det, men Ingen insåg att Alla skulle strunta i det.
Det hela slutade med att Alla skyllde på Någon, när Ingen gjorde vad Vem-som-helst kunde ha gjort!
Nu är det färdigblåst från Åsiktsberget för stunden, det kanske kommer fler vindpustar så småningom ...
